Min tid är här!

Jag har blivit gammal. Skratta på du. Men jag är stolt över det faktiskt. Men nu till vad jag vill. Sista 2 veckorna på hotellet har jag följt ett program jag aldrig trodde jag skulle gilla. Mandelmanns gård på tv4. Skratta på du bara om du inte gillar det, jag gör. Men ärligt. Hur många människor vågar vara sig själva så som Marie och Gustav Mandelmann är. Dom är verkligen sig själva i vått och torrt! Det är höjde av ärlighet. Tänk vad mycket man får lära sig när man har dem på på tvn. Jag har inte ägnat mig åt tv på många år. Men ända sällskapet här har varit just tvn. Den har varit på som sällskap. Nu är jag snart utan tv för jag äger ingen så jag återgår till dator och börjar jobba istället.

Kommer sakna mina promenader här där jag är och alla glada människor som säger Hej det va länge sedan eller bara hej du är alltid så glad eller Hej du filmar alltid varför? Detta ställe har jag nu för andra gången i mitt liv fått uppleva och jag älskar det mer än någonsin, en dag skall jag bo här på sommartid resten får bli ja ni kan gissa vart men inte i Sverige så klart...

Det ställe har gjort gott för kropp, knopp och själ. Mest av allt jag har för första gången klarat mig helt själv med disk, tvätt och allt där till på 18 år. Jisses hon kan källingen fortfarande. alltid fint så som jag vill ha det... Men jag tackar dom som äger detta, ni är för bäst som alltid, trots fullbokat kunde ni få in mig med förlängning. Bemötandet är alltid världens varmaste.

Idag när jag tog en av mina rutter ut i denna härliga stad såg jag på båtarna, livet och alla fåglarna, stilla satt jag där och titta ut över vattnet. Helt plötsligt kom en farbror fram tittade på mig och sa, det är nyttigt att gråta. Oj sa jag det märkte jag inte att jag gjorde. Ha sa en kvinna som gråter, det är en stark kvinna. Sen log han, nickade och gick vidare.

Nu snart åker jag vidare. Ni är nu en hel bunt som vet vart jag skall. Men än säjer jag inte det i helt öppet som denna post är. Men så jag längtar hem. Jag är ju snart hemma igen. Efter 6 år därifrån. Sorgen den består, med visa dagar lätta som fjädern som trilla från fågeln i skyn. Vissa dagar med en tyngd som skulle dra allt med sig så långt ner som det bara går. Men en sak är säker. Ja är jag och det är jag stolt över.

Så nu är det strax dags att äntligen göra det jag tror på mest. Helt ensam startar jag nu min resa till att få vara och göra det jag vill. Nu strax är det dags att ta bort coming soon. För nu är tiden strax här för att byta väg till min väg.

Gillar

https://nouwcdn.com/v301/u/26/1336026/277/202206050847213437.jpg