Igår var det en dag med mycket pain och en förbannad verklighet Idag vart det bra men oförståeligt!

Först ut. Har inte haft så mycket tid över sista tiden har gjort den 2 delen i den utbildning jag påbörja för ca 6 månader sen. Nu är den klar och jag väntar på den tredje delen som startar i mitten på juni i ca 6 veckor + all bonustid. Det är den sista i denna del och den jag behöver mest. Speaker och med den closer del jag precis fått är det sen dags att äntligen prata på alla scener. Nå till min dag i går, efter det dagen i dag....

Livet är och har varit förbannat bra sista tiden. Men igår brast det totalt. Tårarna forsa ner och vägra att sluta.

Den första delen i allt detta lämnar jag utanför den är för tabu att prata om. Eller skriva om, har jag lovat mig själv att inte lägga ner tid på visa delar av mitt liv som total ärlighet och det/n jag inte kan få, hur vacker den nu än må vara!

Så vi hoppar rakt på rullstolar, funktionshinder och annat creepy stuff i mitt liv....

För 16 år sen när jag hamna i rullstol så träffa jag en ut-provare av rullstolar. Han var den bästa av dom bästa. Fick då min absolut bästa rullstol jag haft. Sen gick där många år tex flytta vi till Gotland och där fick jag nya rullstolar och då funka livet med rullstolar perfekt.

När vi kom tillbaka till Stockholm så var jag utan rullstol och hade en gammal lånad en som knappt funka dom två första åren. En lång historia som jag inte tänker berätta här och nu men det kommer senare. När jag äntligen fick tid att pröva ut en ny elrullstol så fick jag träffa den bästa som jag träffa idag. DÅ 2018 så konstatera han att jag blivit starkare och vigare och kunde mer själv.

Idag när vi skulle pröva ut en ny elrullstol då den jag fick i Februari inte riktigt funkar i min värld konstatera samma Kille att jag har blivit sämre, klarar inte lika mycket själv längre och inte lika stark, inte lika vig och jag skulle behöva en assistent dock är ju reglerna så att jag kommer få nej trots att han som han sa skulle behöva en.... Han sa också att jag inte fick skjuta budbäraren... Han alltså, eftersom han inte bestämmer för det gör okänsliga tjänstemän som bara tänker pengar. Så jag bad snällt om ursäkt för jag blev frustrerad och inte gilla det han sa om rullstolen.

Konstaterar att det varit lite för mycket emotion i mitt liv dom senaste dagarna, på det mycket att göra, mycket att lära. Det sluta med att jag vart lite för ledsen.

Idag har jag jobbat undan en del saker jag fått skjuta på. I kväll prata jag med barnen. Dom är alltid roliga att se. Men orken att bara sitta tyst och aldrig få berätta något eller föra ett vanligt samtal tråkar ut mig och jag orkar inte detta längre. Hur och när fan rent utsagt skall man kunna få prata med barnen på ett normalt sätt. Inget har jag hört om vårdnadsöverflytten heller. JAG VILL HA SVAR. Här under ser du min yngsta dotter. Älskar dig vännen. Du gjorde samtalet idag till det bästa. Tack....

Nu tillbaka till att bygga klart ZitaZoo.Se denna sida hittar du nu mer på Nouw.ZitaZoo.Se

Du Jag Vi på Facebook

Gillar

Kommentarer

Dontworrybelikeheidi
Dontworrybelikeheidi,

Man orkar inte vara stark varje dag, ibland känns det lite lättare efter att tårarna fallit och förhoppningsvis känner man att kanske en liten sten har fallit från bröstet. <3 Skönt att du fick lite energi från nära och kära, fin dotter du har. Sänder dig en stor styrkekram <3

nouw.com/dontworrybelikeheidi
ZitaZoo
ZitaZoo,

Tack fina. Kärlek från Stockholm kommer här.

nouw.com/zitazoo